Petter

1 december 2009 09:26

Tack för en bra sammanfattning om läget i "vår" rasklubb. Du har rätt! Att dessutom behöva chikaneras i "hemliga klubben" låter rent illa, rent utav hemskt! Från och med 2010 kommer jag inte att vara medlem i collieklubben för inbördes beundran längre.På så sätt sparar jag en massa pengar och slipper läsa en klubbtidning gjord av en reklambyrå tillsammans med någon webmaster utan hunderfarenhet. Förutom, förståss, att jag inte vill sponsra en förening där höga tjänstemän kör dyrare tjänstebilar än en "vanlig" vd för ett större företag... Vill INTE vara medlem i en förening som kladdar med ekonomin/statsbidragen så till den grad att detta diskuteras i riksdagen.

Annette

1 december 2009 09:54

Jag har ju följt din blogg länge o jag vill bara säga att det Du skriver är min åsikt också. Så sant o jag hoppas Du fortsätter med din blogg...

Lisbeth

1 december 2009 15:11

Ett par kommentarer till colliebloggen har ärerörighet innehåll och publiceras ej med hänvisning till PUL-lagen.

Marianne

1 december 2009 16:23

Ett kreativt raseri låter lovande, jag väntar med spänning på vad det kommer att innebära. Heja Lisbeth! Jag är en trogen läsare av dina bloggar och kan bara beundra din förmåga till insikt, sökande och kunskap.

Bodil carlsson

2 december 2009 20:49

Hej Lisbeth!
Jag vet inte vilken uppfattning du har om vad en pudel gör, men välkommen in på Collievänner med tiden. :-)
Bodil carlsson

Lisbeth

2 december 2009 21:31

Hej Bodil

Begreppet "att göra en pudel" fick sitt genombrott efter
förre biståndsministern Jan O Karlssons presskonferens 2002. ...Pudel” är det nya ordet för det urgamla sättet att be om ursäkt när man gjort sig eller haft fel offentligt. Som t.ex på collievänsbloggen i samband med att min person och yrkesroll var ett huvudnummer, skrev BC bl.a under rubriken Bassning från högsta ort: "Jag har blivit tillsagd att stämma ner tonen. Jag kom med ett onyanserat omdöme och ett illvilligt påstående. Det var fel av mig..."/---"Jag tar tillbaka. Jag erkänner..." etc.
Det var nog en hel storpudel... Och det var bra. Alla kan vi visa mänsklig svaghet och göra dumheter.

Bodil Carlsson

2 december 2009 22:51

Fniss! Lisbeth, jag talade om ett litet nyp i örat från Vår Herre ang mina onyanserade yttranden om månaden november....
...vilken Högsta Ort trodde du det gällde?
:-)))
Bodil Carlsson

Anna

3 december 2009 08:57

Har du läst detta, är väl nästan på gränsen för vad du ska behöva stå ut med eller ??

http://www.kebi.se/convoco/braket.html

Du behöver inte publicera detta, ville bara att du skulle veta hur de baktalar dej, jag gillar det du skriver, det behövs verkligen SCK kritiska människor som vågar, har jag märkt genom mina medlemsår. Tack

Kerstin

4 december 2009 01:16

Nej Lisbeth,
ditt namn förekommer inte titt som tätt på Collieforum. Du får sluta tro på allt struntprat du tydligen får höra. De flesta av de inlägg som var rent skitsnack, och inte om dig, som ingen snackade skit om, utan om styrelsen, har dessutom raderats av moderator. Helt rätt så.

Tråden där du nämndes startades av mig, när jag hade läst ditt inlägg om kvasten, och blev alldeles förfärad, trodde att det var en nyligen timad händelse, och undrade om detta verkligen hänt, samt tog kraftigt avstånd från det, om det var sant. Jag trodde då att det hade hänt som du beskrev det (men det var nog sista gången jag litade på dina skriverier här).
Jag påpekade att man inte skulle diskutera sådant på forumet, och bad folk att mejla eller PM:a mig om saken istället, för att få den klarlagd.
Så småningom, och på grundval av mejl och telefonsamtal, fick jag dock klart för mig vad historien i själva verket handlade om och att det handlade om de fina piassavakvastarna för c:a 20 år sedan. Jag nämnde alltså ditt namn i samband med att jag fördömde det jag trodde hade hänt, samt en gång till och det senaste ströks tillsammans med flera kommentarer.

För övrigt, och trots ovanstående förfärliga drapa, så får jag väl lov att ge dig en eloge för colliens historia i senaste Brukshunden. Den var bra. Till och med Lilliehöök och Otterström kom med :-) (fast jag har för mig att de importerade tre färdigutbildade sök/räddningshundar, och från Danmark, om jag inte missminner mig).

Berit

4 december 2009 14:01

Lisbeth, snart får du skulden för den globala uppvärmningen!
Det som framkommer när man läst allt vad dessa så kallade "Collievänner" repektive "Collieinfo" uttrycker så kan man konstatera att detta mest är snömos. Det är rörigt och snurrigt och det diskuteras saker rätt ut i luften utan eftertanke.Det gäller rasen collie...hmmm...som det är nu så är det ju allt färre som kommer upp på bruks och tävlar om certen... kraven för certpoäng har höjts med 65%. SEXTIOFEM PROCENT. Vad vill eg SBK? Att det skall vara en liiten elit som tränar bruks? Det är ju numera inget för den lille medlemmen på en lokal BK? Vad har detta med höjda certpoäng länat till? JO, de klassiska brukshundarn ex vis Riesen, Rottis osv konkurreras ut av Bordercollies, Malinois och av Flat coated retrievers! Man kanske kan säga att inom BC och Flatte har SBK inget rasansvar... Reglementen. de nya, verkar vara gjorda för de blixtsnabbt arbetande hundarna, inte för de mer långsamt arbetande noggrannare brukshundarna. Sedan, är det lämpligt att träna valpar bära 4 kg vikter? För att de i vuxen ålder skall kunna göra blixtsnabba apporteringar med dessa... det är ju rent utav FARLIGT, kan skada rejält och det vilken hund som helst. Snabbhet i tävlingform är kandkre bra, men är det bra inom det militära? SBK skall ju verka för utbildande av hundar lämpliga för att arbeta militärt...

Berit

4 december 2009 14:15

Lisbeths namn förekommer visst då och då på Forum.Så till den milda grad att en moderator kontaktade och explicit frågade Lisbeth om det var OK att hennes namn förekom... i en hetsig diskussion. Lätt att glömma, kanske, att du själv skrev om en fru Högman? Liksom att en del av dina vapenmdragare också gjorde det. Skit samma, detta är nu modererat och borttaget. Sopa gärna rent framför era egna dörrar, kanske man kan säga...

Taina

4 december 2009 16:20

Vem skall man lyssna och lära sig av?
Jo, naturligtvis de uppfödare som har kontinuerlig framgång med sin uppfödning. Några av de enastående uppfödare som har nämnts här i Colliebloggen, som har fött upp hundar som har utmärkt sig på många olika positiva sätt.
Vilka uppfödare slåss "Collievännerna för"????
Hur menar dom att man skall lyckas för att föda upp utmärkta hundar? Inte avla på rädda, sjuka, defekta individer! Vad nytt med detta? VEM menar dom avlar på sådana djur. Antagligen de uppfödare som gör det så svårt för sig, att de inte bara nöjer sig med friska, trevliga individer utan de skall dessutom vara just den vackra hund som standarden förskriver.
Dessa uppfödare som motarbetas av " C.vännerna"
Jag läser din blog med glädje och får mycket insikt. Tack för det Lisbeth

Taina

Johan Nilsson

4 december 2009 23:52

Taina,
Collievänner slåsss inte för någon uppfödare. Vi motarbetar inte någon uppfödare. Vi slåss för rasen. Om du läser statistiken som finns på Collieklubbens hemsida kommer du att se att det i alltför stor utsträckning avlas på hundar som inte uppfyller kraven för valphänvisning. Det är lågt ställda krav för att få valphänvisning. Bara så du vet.
Collievänner vill att collien ska vara en orädd och frisk hundras. Vi kommer att fortsätta jobba för det.

Kerstin

5 december 2009 02:10

Berit:
Vad jag vet har Lisbeths namn nämnts på två trådar, den ena startad av mig enligt ovan framförda beskrivning, och som du skriver, en hel del av det togs bort, och som jag skriver, korrekt så. Sedan har jag nog skrivit något inlägg på en annan tråd, där vi uppmärksammades på den här bloggen. Men att hävda att hennes namn förekommer "titt som tätt" är att ljuga rätt upp och ner. Ett par gånger är inte "titt som tätt".

Sedan kan jag väl hävda här, där Lisbeth själv kan försvara sig, att jag är ganska chockerad över att en person som kallar sig journalist kan föra fram allt detta grundlösa skvaller som man kan läsa om här. Vi kunde ta påståendena ett och ett och visa att det mesta är felaktigt och ibland rent förtal.

Vi har en mycket bra styrelse som arbetar intensivt för både dem som "prioriterar" mentalitet och dem som "prioriterar" exteriör. Så är exempelvis utställningarna ett stort jobb för dem som arbetar för klubben - arbetar gratis dessutom. Vidare är det faktiskt så att de allra flesta av dem som vill ha kvar MH-krav etc. också värnar om exteriören och ställer ut sina hundar. Lisbeth använde ex. ett foto på en hund från en sådan uppfödare i sin senaste artikel om collien i Brukshunden, en hund som var både Bch och Uch och vars uppfödare är ivrig förespråkare för MH och att kraven på MH ska finnas kvar samt värnar om exteriören.

Men en viss ganska liten grupp i klubben ser bara det negativa. Den grupp som förser Lisbeth med information. Den ser inte allt arbete med utställningarna som medlemmarna lägger ner. Den ser inte när man gör något speciellt för dem som är mycket intresserade av exteriören, som vid senaste årsmötet, då man kallade in en känd utställningsdomare att tala om densamma. Hennes föredrag var mycket uppskattat vad jag förstått. Året dessförinnan hade vi Kent Svartberg som berättade om sin forskning kring MH. Styrelsen försöker alltså tillfredsställa alla. Hur skulle det vara att notera den saken och inte bara gnälla.

Taina:
Det går bra numer att kontrollera vilka som avlar på rädda hundar. Dessvärre är det så att ett antal hundar med de värsta rädslerekationerna på MH, går i aveln.

Vet du att av c:a 65 raser som det finns MH-resultat för, och flertalet är inte SBK-raser, så är collien den näst räddaste rasen (räddast var Stayby Hound, som det bara fanns några få resltat från då rasen är väldigt liten i Sverige). När det ser ut så, och hundkunnigt folk i allmänhet varnar sina bekanta för att köpa collies, då är det faktiskt rätt dystert.

AnnLotta

5 december 2009 11:41

Jag tycker om colliens lugna, milda väsen.
Alla de collies som jag har känt eller träffat på, och det är många, med ETT undantag, har varit just det.
Att vara mild och lugn är en egenskap som gör collien till en perfekt allroundhund, då det även går alldeles utmärkt att använda den till bruksaktiviteter, t.ex
Den som vill ha en snäll kompis, som är tillgiven och lättlärd, och som är jättenöjd med att få vara just det: en familjemedlem som behandlas väl, han hittar den perfekta hunden i en collie.
Den som tycker att det är stunder av lycka, att umgås med likatänkande och vara aktiv i skog och mark, utförande olika moment där hunden ska prestera, så är collien ett alldeles utmärkt val.
Den som tycker att collien är vacker, förutom klok och tillgiven, han tilltalas av att ha en hund att utöva SITT intresse med, utställningar, och väljer gärna en collie.

Vad vill jag då ha sagt med ovanstående harang?

Jo, jag tycker att 90 % av all diskussion, all argumentation, fokuserar på person istället för sak.

Ingen, säger INGEN, avlar väl medvetet på de egenskaper som är negativa för collien?
Kalla mig naiv, men jag tror faktiskt att alla uppfödare gör så gott de kan, efter de förutsättningar de har. Fel kan det bli ändå, det kan väl ingen förneka? Hade det varit så enkelt som att följa de av Collieklubben angivna rekommendationerna, då undrar jag varför inte fler av de som anstränger sig, inte kan visa upp RESULTAT.

Jag tycker att MH är ett jättebra instrument, att använda som fingervisning, som rådgivande, i en valsituation, men att därifrån till att kräva "kryss i rätt ruta" är steget väldigt långt. Men det är min åsikt och som tur är lever vi i ett land där det är tillåtet att ha egna åsikter. Eller?

Jag respekterar dem som inte tycker som jag, det är berikande med en mångfald med åsikter. Därför har jag blivit så häpen när jag läst på t.ex Collieforum, Collievänner, Collieinfo och hittar så nedlåtande attityder gentemot icke likasinnade.

Anledningen till att jag läser alla collieblogar som jag hittar, är att jag fortfarande när en förhoppning om att finna en gemenskap kring ett intresse. Jag börjar emellertid att tvivla på om det alls är möjligt, när motsättningarna tar sig sådana uttryck som jag läst här.

Ett: Lisbeth är journalist. Som sådan är hon noga med vad hon skriver, då hennes yrke, hennes möjlighet till utkomst, faktiskt står på spel. Lisbeth får inte, och gör det inte heller, återge citat felaktigt, för att bara ta ett exempel.
Två: Denna sida, Collieblogen, är en "öppen dagbok" och där får Lisbeth, hur gärna hon vill, uttrycka sina egna åsikter. Det gör hon också, på ett uppfriskande och sakligt sätt. UTAN att ärekränka namngivnapersoner.
Tre: Det är åtalbart att sprida nedsättande påståenden om en namngiven person. 5 kap. 5 § Brottsbalken. Detta har jag inte sett att Lisbeth gjort en enda gång. Ytterst kränkande tillmälen om HENNES person har däremot setts, och det vid ett flertal tillfällen.

Av ovan nämnda skäl, är det inte konstigt alls att mina sympatier hamnar på Collieblogen.

Vad gäller Collieklubben och dess styrelse (om vilka jag OBS! inte har någon åsikt alls) så undrar jag:
Hur många medlemmar finns det? Hur många kommer på årsmötena?
Hur kommer det sig att fenomenet med att medlemsantalet märkbart ökar, varje gång det drar ihop sig till årsmöte.
Hur kan det komma sig att inte FLER medlemmar engagerar sig i vad collieklubben har för sig?
Kan det bero på att det , Oh hemska tanke! är så att det som ryktet säger är sant! D.v.s att de som gör sina trevande försök att dryfta en fråga, nedlåtande fnyses till tystnad?
Ja, jag vet inte, men inte är det någon trevlig reklam för Collieklubben inte. Lite ödmjukhet, lite lyssnande på vad medlemmar, både erfarna, nya, bruksintresserade och de som väljer att ha sin collie till enbart sällskap har att säga, vore en nyttig förnyelse?

Inte för ett ögonblick betvivlar jag att de som är engagerade i styrelsen för collieklubben GÖR sitt allra, allra bästa. Frågan är väl snarare om det inte skulle behövas ett ordentligt ifrågasättande av om allt som sägs, görs och tros faktiskt ÄR det bästa?

För att återgå till det intressanta: Lisbeth! (Ja, hon ÄR en intressant figur!;))VAD är det som hon skriver, som definieras "skvaller"??!! Som är så mycket lägre i syftandet, än det som står att läsa om hennes person i de ovan nämnda blogarna?!

Jag tycker personligen att det är roligt att aktivera mina hundar. Det är en njutning at se att de verkligen mår bra, är friska, pigga och alerta. Det är också väldigt, väldigt roligt att ställa ut dem. I mina ögon är de vackrast i hela världen. Det är också roligt, och informativt, att gå MH med dem. Det är verkligen heldagar, de dagarna! Jag ska gå med tre stycken, nu till våren, och det ser jag fram emot. Jag ser ingen som helst motsättning i att ha mina hundar som aktiva sällskapshundar, som ibland ställs ut och bruksintresset som andra gärna kan ha.

Däremot så blir jag, milt uttryckt, rädd för fanatismen som lyser igenom lite här och där, på de tidigare nämnda blogarna. OBSERVERA! Jag pekar inte ut någon specifik person; jag återger hur JAG uppfattar stämningen där. Dessutom vill jag poängtera att jag är en intresserad nybörjare, en ödmjuk lärjunge och kan alls icke skryta med någon som helst skolad bakgrund vad gäller avel. Däremot berömmer jag mig av att kunna använda den av försynen mig givna gåvan: SUNT FÖRNUFT.

Nog om detta. Jag vill verkligen inte lägga mig i några diskussioner, men jag tycker nog att en objektiv åskådare hur lätt som helst kan se att påhoppen på Lisbeth är grövre, osakligare och dessutom fler, än Lisbeths tyckande om en hop icke namngivna personer.

Lisbeth

5 december 2009 12:55

"som kallar sig journalist..."
Vad skulle jag annars kallas??? Varför ska det vara så svårt att fatta?
Jag har arbetet inom pressen i mer än 30 år, jag har F-skattsedel... tänkte ett tag lägga upp en bild på min presslegitimation, men där finns uppgifter som kanske inte ska spridas i en vidare krets - jag menar personnummer och så...
Jag arbetar enligt de anvisningar som ges av min uppdragsgivare, f ö enligt journalistiska och pressetiska riktlinjer.
Därutöver är jag privatperson även om jag försöker vara noga med att skilja på de båda rollerna.

När jag blir personligt angripen har jag faktiskt rätt att försvara mig.

Clara

5 december 2009 17:40

Kerstin, vi är ganska många som inte get ett skvatt för MH.
I ett av dina verbalt utblommande inlägg på en "privat hemsida" skriver du -" Den (collien) kan alltså numera få cert ifikat på utställning även om den varit rädd under MH TESTET och den måste inte vara skottfast". Hur var det nu: är MH en beskrivning eller ett test? Vad var den ursprungliga idén med MH? Minns du det? Det finns även flera collies med godkänd korning som "inte fick rätt i rutorna" på MH, anser du att de är dåliga mentalt? Det finns flera kod A rapporterade collies pga agressivitet, som har korade föräldrar, någon är korad själv, och ett så kallat "bra MH" anser du att dessa collies är representiva för rasens rastypiska temperament? Någon har dessutom burit sig åt på 2 evenamng.. Några har blivit kod A rapporterade från juniorklass.2 av dessa kod A rapporterade collies har samma modersdjur, en korad tik som bitit folk på ett evenemang ( dock utan att kod A anmälan, den som blev biten övertalades att låta bli). Är den tiken att anse som ett bra avelsdjur? Förstår du inte att en sak som skulle vara en BESKRIVNING hart blivit "guds ord" och att det är detta som rätt många anser vara helt fel?

Vi har väl de flesta sett det Youtubeinlägg där en skotträdd collie som efter 4 skott smet ut i tryggheten bland publiken fick 1 på skottet när momentet ansågs avklarat med betyg 1 och den släpptes väldigt snabbt fri av sin förare... jösses vad den var skottfast! Det tränas intensivt inför MH, det vet jag för det har folk personligen berättat för mig jag har till och med fått tips på hur och vad som skall tränas.Det finns "vissa" som kompisbeskriver, det vet jag också.Vad är det då för mening med MH??

Dessutom: det finns väldigt många raser som absolut inte har MKh beskrivningar som krav över huvud taget och som är lika sunda och vettiga som vilken collie med rastypiskt psyke som helst. Till exempel samtliga sällskapshundsraser, alla vinthundarna, samtliga terriers, alla taxarna, de drivande, fågelhundarna såväl de stående som stötande etc. Det beror kanske först och främst för att de har ras intresserade och seriösa personer som AVLAR ordentligt medvetet och eftertänksamt.Som tar egna beslut och som standardavlar inte testbaneavlar. Som är uppriktigt rasintresserade och djupt kunniga.-Colleis har sådana seriösa, rätt många dessutom. Som har vett och sans och kunskap.Som känner sig utpelkade av detta blinda hat och förakt av dem, som Libeth så fyndigt kallat kretiner.

De allra flesta som har haft glädjen att ha hundar som utvecklas normalt vet att det finns något som heter den 2 könsmognaden, och denna kan naturligtvis spela spratt, speciellt som den mestadels infaller då en collie skall beskrivas i ett MH.

Nädu, Kerstin, många har för länge sedan avslöjat detta med MH och rätt många finner inte detta MH:ande som vetenskapligt kvalitativt bekräftat. Så sorry, du har fel i dina skriverier... Totalfel.

Tips till Lisbeth: Du tampas med väderkvarnar! Bara så du vet. Keep on the good work!

RoBo

5 december 2009 19:42

Anna-Lotta! Du skriver kloka ord som tål att tänkas på. Många gånger har du huvudet på spiken! Räcker ansträngningarna och kunskaperna till både här och där? Kan man se konsekvenser i sitt handlande?
Intressant med kommande bloggskriverier...

Linda Yuen

5 december 2009 22:55

Hei Clara - kontakt meg gjerne, så kan vi prate litt om hundens kroppsspråk. :-)

Kerstin

6 december 2009 01:04

Om jag orkade skulle jag bemöta alla de underliga påståenden som görs ovan. Men det skulle krävas en hel bok. Så jag ska bara besvara ett påstående.

Det är ingen av oss som vill ha flåbusar till collies. Den mest fantastiska collie jag haft var min Opus, som hade flera cert i sök + flera certpoäng, samt certpoäng i spår och var Lch. Han lade aldrig av att arbeta när vi tränade och tävlade. För övrigt var han en typisk collie, lugn otroligt vänlig och lagom pimpinett på vardagspromenaderna, rundade vattenpussar etc. I söket däremot forsade han igenom vattesamlingar utan att tveka. Han var gudomlig tillsammans med barn, hur tålmodig som helst emot dem. Han var inte rädd för något, skottfast, absolut orädd för åska etc. Han är min favoritcollie, precis sådan vill jag ha collien. När han inte tränades trodde folk som såg honom att inte han kunde jobba. Detta gällde för övrigt även för Hassleholms Omar, som var en lika typiskt lugn och sansad collie till vardags, trots sin SM- och NM titlar i sök mm, jag kände nämligen den hunden och tränade ibland tillsammans med hans husse på den tiden.

Sedan har jag haft sådana där collies som dessvärre många människor drabbats av, som blir livrädda när en kastrull åker i golvet och rusar ur köket eller skakar av rädsla, eller när det kommer in en främmande människa, som blir skräckslagna när det åskar, som inte vågar åka buss etc. Somliga är så golvrädda att de bara vågar gå i korridorer som utgörs av de utlagda mattorna hemma.
De här colliena är inte roliga att leva med. Man älskar dem ändå, för de blir väldigt tillgivna och håller sig alltid intill en när man är ute, men man stressas av dem och man mår dåligt med dem, eftersom man ser att de lider av sina rädslor. Jag hade en collietik som var rädd för lite allt möjligt, och åskrädsla var bara förnamnet. Det var hjärtskärande att se henne när det åskade. Hon fann ingen ro någonstans, hon hässjade, dräglade och skakade hel kroppen och det gick inte att lugna henne på något vis.

Man tvingas inrätta hela livet efter vad de här hundarna klarar av utan att bli skräckslagen. De här rädslorna är nedärvda, de är inte valpköparens fel. Att de i hög grad är ärftliga har vetenskapen visat bortom alla tvivel idag. Men visst, det man inte vill tro, det tror man inte. En gång trodde folk att jorden var platt, för det såg ju alla att den var. En gång trodde folk att svalorna övervintrade på sjöbottnen.

Och de här rädslorna de går inte att träna bort - tro mig, jag har försökt och är inte ensam om att ha gjort det, och inte med en utan med tre collies av den här sorten. En hane tvingades jag dessutom ta bort när han var 2,5 år gammal, pga han bet folk. Jag grät floder.

Det finns många som har haft oturen att få sådana här rädda collies och det är dessa collies som drar ner genomsnittet på MH för att inte tala om att det ofta är deras ägare som numer anser att man måste tänka mer på colliens mentalitet. Det föds alldeles för många collies av den här typen alltså. Att förneka det är faktiskt lika intelligent som att förneka att jorden är sfärisk.

Så nej, ingen av oss som värnar om colliens mentalitet vill ha aggressiva flåbusar, fast det har vi anklagats för att vilja ha så länge jag varit med i klubben, närmare 30 år. Det är med förlov sagt underligt att andra vet så mycket bättre än vi vad vi tycker och vill ha. Vi vill att de allra flesta ska få uppleva glädjen med att leva med stabilare collies, vi vill ha collies som det är en fröjd att leva med, inte hundar att tycka synd om och lida med.


Sedan Lisbeth;
Visst du har rätt att tycka och skriva vad du vill på din blogg (nästan) men tycker du inte själv att det är otrevligt med människor som sprider lögner och förtal? Det brukar de allra flesta tycka.

Lisbeth

6 december 2009 08:33

Kerstin - du har skrivit otroligt många och långa kommentarer och upprepat dina åsikter om att de allra flesta ska få uppleva glädjen med att leva med stabila collies. Någon däremot?

Vill du vara god att ge ett enda exempel på var och hur jag någonstans skrivit lögn och förtal?